Jag är kär!
Nej det är jag inte!
Eller lite kanske,
nej,
eller ja.
Nej!
Jag vet inte!!
Det pirrar i magen när jag ser han och när jag tänker på han.
Jag får ett stort leende på läpparna när jag tänker på när vi höll varandra i handen och får en varm bubblig känsla när jag tänker på första kyssen (och hånglet ;)).

Vi har ju bara träffats en gång.
En ända liten gång, och jag är kär?!
Nej så kan det inte vara?
Lilla jag kan inte bli kär och ingen kan bli kär i mig.

Vad är det här?
Är jag kär eller?
Jag är förvirrad.